Sedan Alliansregeringen fick makten år 2006 har bland annat arbetslöshetsförsäkringen försämrats så mycket att Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, varnat för att en socialbidragsbomb kan brisera i kommunerna, då allt fler står utanför a-kassesystemet eller är nära att utförsäkras. I praktiken har regeringen lagt de tyngsta bördorna på dem som drabbas hårdast när kapitalismen krisar, till exempel när den gjorde om Lagen om arbetslöshetsförsäkring, ALF, (1997:238, framför allt med propositionerna 2006/07:15 och 2006/07:89.

Förändringarna i ALF gjordes trots varningar att det skulle bli svårare att få rätt till ersättning, samtidigt som den blev lägre.

Huvudregeln för att få a-kassa, det så kallade arbetsvillkoret, innebär nu 80 timmars arbete (i stället för som tidigare 70 timmar) per månad i sex månader under en ettårsperiod, eller minst 480 timmars arbete under sex månader i följd, med minst 50 timmars arbete per månad. För deltidsarbetslösa har en gräns på 75 a-kassedagar införts (i stället för 300 dagar). Att få rätt till a-kassa genom studier är inte heller möjligt.

Reglerna innebär även att den arbetslöses inkomst kan hamna under fattigdomsgränsen (paragraf 27 a kan få den effekten när en tredje a-kasseperiod påbörjas i rad). År 2010 hade var tredje arbetslös en inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten, som utgör denna gräns. Fem år tidigare var det ungefär var fjärde. Enligt LO:s rapport Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen har andelen arbetslösa med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller aktivitetsstödet baserat på a-kasseersättning på sex år sjunkit från 52 procent till 28 procent (fram till oktober 2012). Samtidigt ökade den totala arbetslösheten från 648 000 till 761 000.

Av rapporten framgår att 70 procent av de arbetslösa och undersysselsatta är utan a-kasseersättning.

Vi delar LO:s krav att villkoren i arbetslöshetsförsäkringen snarast måste ändras så att fler omfattas. Dessutom ska 75-dagarsregeln slopas, ett nytt studerandevillkor införas och medlemsavgiften till a-kassan sänkas, samt att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska höjas.

Självklart ska arbetslösa ha en ersättning som det går att försörja sig på. Det innebär att arbetslöshetsförsäkringen i första hand måste återställas till det som den var innan regeringen gjorde dessa förändringar.

Crister Enander, författare
Kenneth Rasmusson, fri redaktör
Ola Jordán