- 127 GRUFVETING -

Anno 1698 den 16 aug begyntes ordinarie bergs och grufweting med Hällefors Söllfwer Bärgslag, närwarandes bergmestaren ehreborne och whlbetrodde Daniel Svedberg, bruksinspektoren whlde Gustaf Warg och wanlige bisittiare grufwefougden Johan Andersson, dito Johan Sandelius, Sexmännen domaren Harald Dafwidsson, Nills Ersson på Moen, Olof Pehrsson, Pehr Nillsson, Johan Månsson, Anders Pährsson.

S d aflade grufwefougden JOHAN SANDELIUS efter det wahnlige formuläret sin hulde och trohetsedh at wijd sitt embete sig troligen och wäll förhålla.

S d aflade oppsyningsskrifwaren CARL MÖRLING Materialsskrifwaren ANDERS NYCOB och kohlgillaren PEHR MARKUSSON sine lijflige eeder med hand åh bok at de uthi sine embetes förrättan de all tro och hulldheet till kongl Majtt och bergslagens tiänst med sielfwa wärket och giärningen bewijsa.

S d gaf bruksinspectoren wählbde GUSTAF WARG tillkiänna att uppå Sångsskougen i skillnaden mellan Philipistads bergslaag och denne, giöres åhwärckan af Bricka bergsmän medan ingen wiss skillnad ännu skall wara upgången, berättandes wijdare oppå hr bergmestarens tillfrågan at denne skougsskillnad hwar om länge warit twistat och instantierne igenom gådt och enteligen för godt kiändt, att under ett lagmansting och wederbörande bergmestares nährwahro afgiöras skulle, beroendes nu endast på lagmanstingets företagande, fördenskull lofwadt hr bergmestaren detta wijd sessioner at andraga.

S d efterfrågade hr bergmestaren om grufwornea(s?) tillstånd hwar wid opplästes herrar directeurernes bref af d 29 juli 698 hwar uthi nampngifwes Hoppet och Ullrichs schaktet som skole wara mycket swaga och ingen mallm gifwa att bergslagen för den stora der samma städes nederlagde omkåstnad en ganska ringa ehrkiäntsla hafwa och således alt för stor last för bergslagen wara skulle om de ännu i detta knappa tillstånd, i hwillket bergslagen sig nu befinner, continueras skulle, fördenskull begiära det hr bergmestaren detta till öfwerläggiande wille taga om icke desse grufwor till bergslagens bättre tillstånd kunde hafwa anstånd, hellst som de åther uthan stor omkåstnad sedan kunna uptagas och på förhoppning igen drifwas, emedan Hoppet så inrättat är at det uthan någon serdehles stor omkåstnad optagas kan, sampt Ullrika uthan någon part omkåstnad af folck eller hästar af konsten tömmas om skiönt hon full med watten löpa skulle, dher wid angifwandes Olof Larssons grufwa som ödelagd skall wara hwilken eij så ohäfwen skolat warit då hon i brukning uppehades om icke rådeligit skulle wara därsammastädes om skiärpning at giöra.

RESOLUTIO
I anledning uthaf åfwan bemälte herrar directeurernes bref och innehåld angåendes desse orter war efter någon wijdlyftig discurs bergmästarens medinspect och rättens mening och betänckiande at man fuller befinner grufworne för tijden uthi ett mycket armt och swagt tillstånd, men fans der ho(---?) betäckeligit sade hr bergmestaren at lembna bemte grufwo till ryggia, warandes intet berg --sk öfwergifwa en grufwa, fast den intet så straxt lönar den förslutande belåtnaden, ty så länge en skierpning tecknar uth spåret och anledning till mallm wijsar, bör den drifvas så som en förhoppnings ort jempte de som uthi fruchtsamma willkor och esse äro, lijkmätigt kon(---?) förordningar och at ehuru wäll Ullrika är kåstsam at underhålla, så will man tillse om någon besparning ther wijd kan giöras, då man efter tingets ändande, ärnar desse grufw(orum?) med de öfrige besichtiga(.?) Hoppet förmente hr bergmestaren på någon tijd tillgiörande fuller kunde inställas medan den uthi mycket sämbre tillstånd är än Ullrika och till at få wetta halten af desse grufworeums skiöhter? wijd nährwarande tijd, ansades proberen CARELBERG med dess proberat inkomma, till föllje der af inlefwererade han d 17 aug som han efter fölljande proberat Ullrik schachtet håller på cent 28 (?) lb Der 5 lod, afhugget håller Centnere 4,5(?) 1b 24(?). Det andre angående ödesmåhlet af Olof Larssons grufwa och dess beskaffenheet så berättades den intet warit uppe i brytning sedan förra participanternes tijd, då den fuller gifwit anledning till mallmen af den swåra wattendrächten som hon med förre måst de lembna den öde, som war den första orsaken, den andre orsaken war at hon för trång bränder warit opp uthi, så till wärkningen intet kunde wäll afbrännas warandes wijd pass 14 fambnar diup mallmgången på botten står i kiättil wijs, sombligstädes i skiöhlen 2a 3tio finger bred. Botten ungefähr 7 fambnar i södra ändan lång, denne grufwa är och ibland andre förr höfwen de skiärpningar åhr 1694 warit på tal, dock med där på begynnande skulle hafwas fördrag, för sine i bemte protocoll anförde orsaker skull, serdehles för Ullrich schachtets angripande skull, hwar medelst man med flere skiärpningar intet skulle hinna och mächta på en gång tillijka uthhärda med, hwilket alt opskiöts till slutet uthaf tinget at alt nogare i ögonsichte taga och wijdare på grufwestugun öfwerläggia och det bästa besluta.

Fortsätter >>>>>

Till protokollen