wedrader eller stafrumstahl efter opsyningsmannens tilldehlning icke richtigt der med omgår och hwart träd så lijtet som stort framför till grufwan, så skall den wara förfallen till straff och förlust af hela sin förtiänst på den betingande och honom tillordnade weedraden.

2) Gifwandes wijd handen, huruledes en stor hoop oklufne ståckar ibland grufweed på dambacken af wårdslöshet äro församblade, hwilka icke äro till någon tiänst för grufworna, som lijkwäll med reedbara medel äro betalte. Altså och på det at bergslaget der igenom icke må taga någon skada, anhåller han en underrättele, antingen wedhuggare warit tillåteligit sådan otiänlig weed framföra eller weedgillare af förseende mothtagit, uppå hwilken senare händelser han pstår, det wederbörande uthan någon bergslagets omkåstnadt måtte nu samma ståckar på egen bekåstnad sönderhugga, hwilket tougs uthi öfwerwägande, så alldenstund rätten har intagit rätta beskaffenheeten och orsaken hwarföre en del grufweed är så grof och obeqwämt huggen, så är den pass för 8 a 10 åhr sedan huggaen af en hoop båttefinnar och uthi oländig marck, såom den tijden ingen wiss ordning war författat, at weedhuggarne tilijka skulle uthkiöra och framflåta weeden på dambacken, som sedermehra gienom en wiss och särskilt resolution och författning är ändrat och de senare weedhuggarne pålagdt och ännu practiceras, hwarföre är af bemte finnars dehls wårdslöösheet dels weedgillarens förseende i den tijden, som nu döder är, så grof weed blifwit gillad, och i skougen emothtagen som lijkwist sedan efter hand och så mycket kunnat skie, förmått nu warande weedhuggare något litet om sänder at framflåta efter som den samma på afgelägen och kåstsam orht är fällterworde tilldömbt dömbt med ordinarie taxan kan der ifrån framskaffas allt der före så länge den wahrar måste således der med continueras intill dess den med alla blifwer uthur skougen framkiörd och ändtledigat, åhliggiandes weedgillaren medelst dess oppsicht wärckeligen så laga at den fordeligast framkommer och sedan den således en gång till ämbnad orth är afskaffader, kan sedan missbrukt med en slijkt oordentel weedshuggande förekommas, där igenom at weedgillaren wijd weedens mothtagande och gillande noga eftersser och igenom besichtar hwem som är orsaken till sådan grufweeds otiänliga huggande hwar efter honom tillstår åh embetes wägnar emoth wederbörande lagligen at procedera, så framt wedergående wijd stubban eller elfstranden genast på åthwarning, den samma eij med goda rättar.

3) Under deliberation föreställandes at icke weedflåtningen så sehnt på åhret må företagas, hwar af torde hända det weder öfwer winteren i ellfwen blifwer liggiandes af hwilken en dehl siuncker och den öfrige dess medelst så tung och suhr at han det åhret icke blifver nyttig till grufwans tiänst. Beträffande denne omtständigheet så har bergstingsrätten wijdlöfteligenden uthi öfwerwägande tagit, så wäll som der wijd hördt en dehl nu tillstädeswarande weedhuggares betänckiande, hwar wijd åthskillige circumstantier och moverade hinder förefallit befinnandes entel för godt nu till ett prout at falla på det expedientet att så som bemte weed begynner huggas strax efter höanden och med huggningen och uthkiörningen till elfbrädden continueras alt till wåhren der han blir ståendees och wädertorckas, till den tijden på åhret då de befinner wårfloden wijd affallandet wara beqwämligast, påbegynna flåtningen.

Afsades det Wintersiö flåtekarlarne skaffa sin grufweed till Pädersmässotijden på dambacken fram, hwarefter och innan den nyttias till elldläggiandet kan blifwa så torr och beqwäm som det af nöden will wara. Sedan och när således bestält är kunnde de andre flåtekarlarna ifrån Elfsiön som ligga längre opp, skaffa sin weed neder till Olofsmässodagen, då weden fuller på det sättet intet kan fördärfwas eller i ellfwen förfahras uthan så få tijd på dambacken hwa(r?)efter annnan torkas och nytteligen både till grufwans behoof anwändas som och i synnerheet bewaras för nedersiunckning, hwilket sluth så publice oplästes, som weedgillaren ansagd denne förordning weedhuggarne förehålla, dem till efterrättelse och at om någon uthaf wederbörande uthan bewijslig laga förfall sådan sin plicht ef(t?)ersätter och försummar, hwarigenom wärcket kan taga någon skada, så har weedgillaren macht emoth öfwerträdaren sådant lagligen at angifva hwar åh efter omständigheternas beskaffenheet behöringen skall blifwa ifrat.

Och för det öfrige till at animera och oppwäckia flåtarne till at så mycket högre winläggia sig på dee föreskrefne nödigste tijder at fortskynda arbetet, skall wijd dermed weedgillaren förskiuta en sådan vigilance och inseende under siällfwa bemte företagande, at som han seer arbetet avancera till, så skall han der efter lämpa attesterne till deras nödtorftige försträckning, att de där under för all ting icke måge lijda nöd och brist på deras uppehälle, hwilket som det är en saak af stort consequense, så åhligger weedgillaren uthi denne puncten enkannerligen och förnämbligast taga den anmählte tijden medh annat mehra som der under lyder, wähl och noqa i observance och intet uthur acht låta so(...?) weet och seer, till dess wärcklige befordring tiänar och gagnar.

Fortsätter >>>>>

Till protokollen