Samtidigt fattade fullmäktige beslutet - med 59 röster mot 11 - att barnbördsavdelningen ska återöppnas i Kiruna.

Majoriteten av politikerna i landstingsfullmäktige visar - i och med beslutet att stänga akutkirurgin - att de bedriver ett cyniskt spel med människoliv.

Den person som befinner sig i Kiruna kommun och kommer i behov av operation när akutavdelningen är stängd, måste alltså hädanefter transporteras med ambulans eller helikopter till Gällivare sjukhus - en sträcka på 120 kilometer från Kiruna centrum.

Uppenbarligen har s-majoriteten inom landstingsledningen tagit för givet, att Kirunaborna lättare skulle acceptera nedläggningen av akutkirurgin när landstingsstyrelsen den 24 juni beslutade att BB skulle återöppnas i Kiruna, enligt devisen: Ge med ena handen och ta med den ena ...

Men att beslutet att stänga akutkirurgin i Kiruna inte står i överenstämmelse med uppfattningen bland Kirunaborna visade med all önskvärd tydlighet de 600 personer som deltog i protestmötet som hölls i stadshuset den 17 november.

Landstingspolitikerna anger besparingar som huvudskäl till att koncentrera akutkirurgin i Malmfälten till Gällivare. Att landstingsekonomin befinner sig i kris med ett stort underskott i budgeten har framgått av flera artiklar under de senaste åren - se ett axplock nedan - men landstingsrådet Yvonne Stålnacke hade i slutet av mars i år inget svar på frågan vad som orsakat underskottet. Vilket kan tyckas märkligt för att komma från den högst ansvarige för sjukhusverksamheten i länet.

Faktum är att orsakerna till den rådande finansiella krisen inom den offentliga sektorn i Sverige (inklusive landstinget i Norrbotten) är de så kallade utgiftstaken som den svenska regeringen beslutat, tillsammans med stödpartierna mp och v, ska begränsa kostnaderna för den offentliga ekonomin.

Enligt uppgifter från finansdepartementet, refererade i Aftonbladet (001005) - se länk till artikeln nedan - översteg inkomsterna år 2001 från den offentliga sektorn utgifterna med 76 000 miljoner kronor, pengar som varken användes till att fylla igen hål i vägarna eller till fler sjukhusavdelningar.

Fram till i år skulle överskottet, enligt finansdepartementets prognos, bli minst 235 000 miljoner kronor.

Anledningen till varför detta överskott inte kommer till exempel landstinget och invånarna i Norrbotten till godo beror på den svenska anpassningen - sedan medlemskapet 1995 - till den europeiska unionens konvergensregler.

Författaren och journalisten Gösta Torstensson har utförligt beskrivit vad denna anpassning konkret innebär för den offentliga sektorn i Sverige; dels i boken EMU - hot mot jobben, välfärden och demokratin, dels i artikeln: "Vårbudgeten är EMU-politik"

Nedan framgår till en del på vilket sätt media har bevakat kampen för ett återöppnande av BB i Kiruna.

Kampen för BB i Kiruna tog sin början när landstingsstyrelsen i Norrbotten på sitt möte den 31 januari år 2001 grusade många Kirunabors förhoppning om att lasarettets barnbördsavdelning skulle drivas vidare i offentlig regi. BB lades alltså ned den 1 februari det året.

Med ett suveränt förakt visade den socialdemokratiskt styrda landstingsledningen med beslutet att de totalt struntade i de väljare i Kiruna som varit med och röstat fram dem som sina företrädare.

Aktionsgruppen "Rädda BB i Kiruna", som bildades den 15/1 år 2001, lät sig dock inte nedslås av landstingsledningens beslut utan har oförtrutet kämpat vidare för att kvinnorna och de nyfödda barnen i Kiruna ska få behålla den grundläggande vården och omsorgen i hemkommunen.

"Föreningen för BB i Kiruna" bildades formellt en månad senare. Som ordförande i föreningen har bland annat Jenny Lindberg varit. Andra som ingått i styrelsen är Liselott Gidlund, Anna-Karin Törmä, Eva Raattamaa och Kristina Klein.

Som författaren Jan Myrdal på annan plats i Kiruna-nytt belyst pågår runt om i Sverige en folklig kamp för rätten att leva i sin egen bygd och att erhålla grundläggande sjukvård på orten. Kampen möts av hårt motstånd och i till exempel Torsby misslyckades invånarna att förhindra nedläggningen av barnbördsavdelningen på sin ort.

Det svenska välfärdssamhället som för ett årtionde sedan ansågs som självklart för de flesta raseras allt mer av de ekonomiska och politiska företrädarna i det centraliserade svenska kapitalistiska samhället och den nya politiska klassens beslut inom den Europeiska unionen. En hörnsten i denna folkfientliga politik är de konvergensregler som Sverige måste anpassa sig till efter medlemskapet i EU till gagn för direktörerna i de slutna direktionsrummen i den europeiska centralbankens glaspalats i Frankfurt.

Det är i det sammanhanget man bör se det arbete som "Föreningen för BB i Kiruna" utfört. Deras kamp kan tjäna som ett gott exempel för andra som befinner sig i samma situation i landet.

Läs artiklar publicerade 000720 - 011122: