Publicerad: 120302

14.801 miljoner i vinst för LKAB

Gruv- och mineralkoncernen LKAB redovisade fortsatt en mångmiljardvinst under 2011. Resultatet efter finansiella poster (och före skatt) uppgick till 14.801 miljoner kronor, Mkr, (12.381 år 2010). Det framgår av LKAB:s bokslutskommuniké, offentliggjord den 10 februari.

LKABs resultat efter finansiella poster (och före skatt) det fjärde kvartalet i fjol uppgick till 3.269 (1.268) Mkr.

Enligt Lars-Eric Aaro, VD och koncernchef, beror resultatet under fjolåret framförallt på "/.../ fortsatta höga leveransvolymer och högre järnmalmspriser (+20 % högre för samtliga järnmalmsprodukter)."

Aaro gör bland annat följande kommentar i bokslutskommunikén:
"Marknadsutsikterna för 2012 bedöms fortsatt som relativt goda, trots fortsatt skuldkris i Europa. Efterfrågan på LKAB:s pelletsprodukter är hög och i synnerhet på direktreduktionspellet.

Leveranser för första kvartalet har bekräftats av kunderna i normal omfattning. LKAB:s årsavtal med kunderna går ut den 31 mars. Prisnivån för andra till fjärde kvartalen är för närvarande svårbedömd, men priserna kommer sannolikt att fortsatt vara på historiskt höga nivåer. Den globala järnmalmsmarknaden har vuxit med nästan 250 procent de senaste tio åren och för att behålla LKAB:s marknadsandelar är det strategiskt viktigt att växa med våra kunder."

LKABs produktion av järnmalm uppgick under sista kvartalet i fjol till 6,8 (6,4) miljoner ton (Mt). Sammanlagt under året producerades 26,1 (25,3) Mt (miljoner ton), varav andelen pellets uppgick till 22,9 (22,1) Mt.

Under 4:e kvartalet uppgick leveranserna till 6,9 (6,1) Mt, varav pellets utgjorde 5,6 (5,0).

Totalt under fjolåret levererades 25,7 (26,0) Mt järnmalmsprodukter, varav 21,0 (20,8) Mt pellets.

Lagret uppgick till 1,6 (1,1) Mt vid årsskiftet 2011/12.

Företaget hade i medeltal 4.191 anställda under fjolåret (4.030 under år 2010).

Koncernens avkastning på eget kapital (resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital) under 2011 uppgick till 30,9 procent (samma procenttal som under 2010.)

Vinstmarginalen (resultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning) ökade under 2011 jämfört med 2010. Från 43,3 till 47,6 procent.

Koncernens soliditet (eget kapital i procent av totala tillgångar) uppgick till 70,6 procent sista december, jämfört med 71,7 procent vid årssskiftet 2010/2011.

Enligt bokslutskommunikén kommer styrelsen föreslå årsstämman (2012-04-20) att aktieutdelning till ägaren (staten) för år 2011 ska uppgå till 7.143 (7.143) kr per aktie motsvarande 5.000 (5.000) Mkr.

Enligt bokslutskommunikén framgår att inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen under fjärde kvartalet i fjol uppgick till 1.070 (934) MUSD, varav 880 (580) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 6,66 (7,55) Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 6,75 (6,78) SEK/USD.

Totalt för fjolåret uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till 4.061 (3.200) MUSD, varav 2 260 (1.940) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 6,82 (7,82) Den genomsnittliga kursen på avistamarknadenuppgick för motsvarande period till 6,50 (7,21) SEK/ USD.

Det framgår vidare av bokslutskommunikén, att:
”Den globala stålproduktionen, som använder järnmalm och stålskrot som råvara, har legat på mycket höga nivåer under 2011, till och med högre än under rekordåret 2008. Detta trots en rad negativa faktorer, som den pågående statsfinansiella krisen inom euroområdet, jordbävningen i Japan och den politiska/sociala oron i MENA-regionen. Hot om hög inflation och instabilitet ledde till skärpningar i form av penningpolitiska åtgärder hos regeringar i många tillväxtekonomier.

Statistik sammanställd av World Steel Association (worldsteel) från 64 rapporterande länder visade att den globala produktionen av råstål uppnådde 1527 miljoner ton under 2011, vilket är 6,8 procent högre än 2010 och ett rekord.

Stålindustrins kapacitetsutnyttjande under 2011 blev cirka 80 procent som ett medelvärde, medan vissa regioner, exempelvis Europa, inte kom upp i den nivån, i bästa fall till 75 procent. Den främsta orsaken till de höga produktionsnivåerna är tillväxten i Kina som generellt sett har varit hög under de senaste åren. Kinas produktion av råstål under 2011 uppnådde 695,5 miljoner ton, en ökning med drygt 8,9 procent från 2010. World Steel Association (worldsteel) prognostiserade i oktober 2011 att den globala efterfrågan på stål under 2012 beräknas öka med 5,4 procent.

Efterfrågan på stål generellt inom Europa (som är LKABs hemmamarknad för masugnsprodukter och står för ca 75 % av LKABs totala försäljning) var svag under andra halvåret 2010 och samma mönster återupprepades 2011, men med förstärkt effekt av stor finansiell osäkerhet inom EU. Oförändrade råmaterialkostnader i kombination med fallande stålpriser påverkar ståltillverkarnas lönsamhet och utvecklingen medför oro för dem. Några masugnar har både permanent och tillfälligt stängts i Europa för att förhindra överutbud av stål i ett försök att stabilisera priserna. Förutom att stålverk i Europa skär ner produktion, ser de över sina kostnader och genomför kostnadsbesparingsprogram.

Den ekonomiska oron i världen har hittills inte förändrat det fundamentala i det som i huvudsak driver tillväxten inom den globala järnmalmsmarknaden. Efterfrågan är fortsatt historiskt hög och ser ut att öka ytterligare även i år. Industrialisering och urbanisering, främst i Kina, ger ett ökat behov av järnmalm.

Branschanalytiker tror att den globala stålproduktionen och den sjöburna handeln med järnmalm kommer fortsätta att vara på en stabilt hög nivå och fortsätta växa de kommande åren, även om det kortsiktigt kan bli en avmattning.”

När det gäller industrimineralmarknaden, som påverkar Minerals Division, framgår det av bokslutskommunikén, att:
”Efterfrågan på industrimineraler har under kvartalet försvagats något från en hög nivå vid kvartalets ingång. Trenden är likvärdig på alla kontinenter. Utvecklingen för kommande kvartal är svårbedömd men inom bygg- och anläggningsindustrin finns många projekt och därmed stora möjligheter, särskilt inom området förnyelsebar energi.”

Det framgår av bokslutskommunikén, att nettoomsätningen för Minerals Division 4:e kvartalet 2011 "/.../ blev 753 (753) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 265 (109) Mkr."

LKAB-koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under fjolårets sista kvartal till 1 467 (1 254) Mkr:
”Utbetalningar för pågående arbeten med nya huvudnivåer i Malmberget och Kiruna har dominerat utbetalningarna.” enligt bokslutskommunikén.

LKAB redogör i bokslutskommunikén för de risker som företaget exponeras för som en internationell koncern. Förutom svängningar i världsekonomin pekar företaget ut framförallt dessa områden:
”/.../ försvagning av dollarn, fallande pelletspriser, höjda avgifter och skatter för energi och ökade kostnader för utsläppsrätter. /.../ Större risker är LKAB:s volymberoende, prissättningen på järnmalm samt transaktionsexponering i US-dollar.”

När det gäller strukturförändringarna i Malmfälten, uppger LKAB, liksom i tidigare bokslutskommunikér, att företagets expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en: ”/…/ successiv utbredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Det är därför oundvikligt att samhällsstrukturen långsiktigt kommer att förändras. Tillsammans med stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare och övriga berörda, bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma lösningar för strukturomvandlingen. I takt med påverkan (ekonomisk/fysisk skada på egendom) föranledd av genomförd malmbrytning där legal eller informell förpliktelse gentemot extern part finns, avsätter LKAB medel för dessa åtaganden. Samhällsomvandlingen kommer att medföra betydande kostnader och investeringar.

Verksamheten vid LKABs anläggningar är tillståndspliktig och regleras av omfattande lagstiftning. Olika tillståndsansökningar är förenade med olika typer av risker beroende på vilken typ av projekt och tillstånd som söks.

Riskerna kan variera mellan obetydliga till mycket allvarliga, men kan i generella ordalag vara risker för förseningar i projekt som kan medföra kostnadsökningar eller störningar/stopp i produktionen gruva/verk med stor ekonomisk påverkan. Ytterligheten är att inget tillstånd beviljas. Tidigare ansökningar med långa handläggningstider har förskjutit beslut om tillstånd väsentligt.

Påverkan på samhällena i Malmfälten har belastat och kommer att belasta LKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren. LKAB behöver därför vara finansiellt starkt och ha en god intjäningsförmåga för att klara de framtida åtaganden som strukturomvandlingen kommer att medföra. För ytterligare information kring risker hänvisas till LKAB:s årsredovisning för 2010.”

När det gäller den framtida utvecklingen framgår det av bokslutskommunikén bland annat, att:
”Strategiplanen för de närmaste åren inkluderar en volymökning på drygt 35 procent till en årskapacitet på 37 miljoner ton järnmalmsprodukter år 2015. För LKAB är det av yttersta vikt att processerna för miljötillstånd inte drar ut på tiden. Tillväxten är nödvändig för att möta en marknad i förändring där kunderna växer sig allt större.

Kunderna har i regel en till tre leverantörer av järnmalm, för att hålla så hög jämnhet och kvalitet som möjligt i sina processer. För att fortsätta vara en prioriterad leverantör hos kunderna, behöver LKAB växa tillsammans med dem.

För att nå tillväxt krävs ökad tillgång på järnmalm att förädla till högkvalitativa och klimatsmarta pellets-, fines- och specialprodukter. Merparten av järnmalmstillskottet skall komma från nya gruvor och främst från tre dagbrottsgruvor i det så kallade Svappavaara-fältet.”

Det framgår även av LKAB:s kommuniké, att:
”Den första nya gruvan som öppnades är Gruvberget, där produktionen startade under 2010. /.../ De två andra planerade gruvorna är Mertainen och Leveäniemi. Provbrytning har skett i Mertainen under sommaren 2011 /.../.

Resultaten ser mycket lovande ut och ansökan om permanent brytning planeras lämnas in under första kvartalet 2012. Leveäniemi är ett gammalt dagbrott och det måste tömmas på vatten innan brytning kan starta. Länsstyrelsen avvisade LKAB:s första ansökan under 2011 och en ny planeras att lämnas in under februari 2012.

Prospektering pågår i gruvorna och i närområdena kring nuvarande verksamhetsorter efter ytterligare järnmalmsfyndigheter. / .../ den totala prospekteringskostnaden beräknas uppgå till 120 miljoner kronor under åren 2012-2013.

Tillväxtstrategin förutsätter en transportkapacitet på Malmbanan på minst 40 miljoner ton järnmalmsprodukter år 2015. Det innebär behov av längre mötesplatser på banan mellan Luleå och Narvik. Trafikverket, som äger Malmbanan, utlovades under 2011 medel för fyra förlängda mötesplatser och de kommer att byggas. Detta är viktigt, speciellt eftersom även andra aktörer trafikerar och planerar att trafikera banan.

LKAB har under 2011 beställt fyra dubbla nya energieffektiva och klimatanpassade linjelok och 300 malmvagnar à 100 ton. År 2015 kommer LKAB att ha 17 tågset med 68 vagnar vardera. Kapaciteten blir då 20 tåg per dygn mellan produktionsorter och hamnar.

LKAB:s exponering på elmarknaden ökar och marknadspriserna på el är stigande. /.../ En långsiktig strategi är framtagen för såväl energianskaffning som energieffektivisering för att hantera framtida prisutveckling och en ökad energiåtgång. Inom några år beräknas årsförbrukningen på el stiga från 2,1 till drygt 3 TWh fram till 2020.

Kontinuerlig forskning och utveckling i världsklass är en förutsättning för att LKAB ska behålla sitt teknologiska världsledarskap på järnmalmspellets. FoU-arbetet är en central del i LKAB:s övergripande strategier och innebär kraftfulla satsningar på forskning under kommande år.

Pågående investeringsprojekt samt LKABs framtidsplaner innebär stora strategiska investeringar och därmed stora utbetalningar under de närmaste åren. Den fortsatta underjordsbrytningen i Kiruna och Malmberget och etableringen av nya gruvor i Svappavaara-fältet innebär dessutom stora kostnader för samhällsomvandlingar på samtliga tre orter. Detta ställer höga krav på koncernens förmåga att generera starka rörelseresultat samt bra kassaflöden under kommande år.”

Det framgår av bokslutskommunikén att "Denna rapport har ej varit föremål för översiktlig granskning av revisorerna."

LKAB:s redovisning av det första kvartalet 2012 offentliggörs den 20 april 2012.

Ola Jordán

Läs mer:
Kiruna-nytt – 110820: 4.081 miljoner i vinst för LKAB