Publicerad: 110708

4.081 miljoner i vinst för LKAB

LKABs resultat efter finansiella poster (och före skatt) det första halvåret uppgick därmed till 6 836 (6 412) Mkr.

Enligt Lars-Eric Aaro, VD och koncernchef, beror det litet sämre ekonomiska resultatet för det andra kvartalet (jämfört med motsvarande period i fjol) på en lägre dollarkurs.

Aaro uppger även att "/.../ Kostnaderna ökade jämfört med motsvarande period föregående år vilket främst avser ökade leveranser från lager med, 350 Mkr, ökade personalkostnader, 130 mkr, samt ökade kostnader för våra nya expansionsprojekt i Gruvberget och Mertainen, 140 mkr". Glädjande, enligt Aaro, är att LKAB "har 13% högre leveranser i kvartal 2, 2011 jämfört med samma kvartal 2010".

LKABs produktion av järnmalm uppgick under andra kvartalet i år till 6,0 (6,2) miljoner ton (Mt). Under 2:a kvartalet uppgick leveranserna till 6,9 (6,1) Mt, varav pellets utgjorde 5,6 (5,0).

Lagret uppgick till 1,1 (1,5) Mt vid juni månads utgång.

Företaget hade i medeltal 4.056 anställda under årets första två kvartal (3.894 under samma period i fjol).

Koncernens avkastning på eget kapital (resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital) under årets sex första månader uppgick till 30,5 procent (21,7 procent under samma period 2010.)

Vinstmarginalen (resultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning) minskade under årets första två kvartal 2011 jämfört med samma kvartal 2010. Från 50,3 till 48,9 procent.

Koncernens soliditet (eget kapital i procent av totala tillgångar) uppgick till 73,1 procent sista juni, jämfört med 72,1 procent under samma månadsskifte 2010.

Enligt bokslutskommunikén framgår att inflödet av av US-dollar från järnmalmsförsäljningen under andra kvartalet uppgick till 882 (592) MUSD, varav 410 (300) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 7,14 (8,12). Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 6,26 (7,57) USD/SEK.

Under första halvåret uppgick inflödet av US-dollar från järnmalmsförsäljningen till 1 793 (1 092) MUSD, varav 810 (630) MUSD var terminssäkrat till genomsnittskursen 7,12 (8,08). Den genomsnittliga kursen på avistamarknaden uppgick för motsvarande period till 6,37 (7,39) USD/SEK.

Utestående terminssäkringar var vid utgången av kvartalet 770 MUSD, terminssäkrat till genomsnittskursen 6,65. Vid motsvarande tidpunkt föregående år uppgick terminssäkringarna till 1 610 MUSD och genomsnittskursen till 7,68 USD/SEK.

Det framgår vidare av bokslutskommunikén, att:
”Den globala ekonomin har fortsatt att återhämta sig efter den ekonomiska krisen men på senare tid har den finansiella oron ökat i både USA och EU. En tillväxt i industriproduktionen har skett under Q1 och Q2 2011, men från en låg nivå i många länder. Efterfrågan på färdiga stålprodukter har ökat, även om den relativt höga tillväxten under 2010 har dämpats under 2011.

Medan utvecklingsekonomierna fortsätter sin starka utveckling har marknaderna i västvärlden haft en betydligt långsammare takt på återhämtningen. I Tyskland och USA har dock efterfrågan överträffat förväntningarna. I sydeuropa hämmas efterfrågan fortfarande av den statsfinansiella situationen. Den politiska oron i Mellanöstern och Nordafrika kvarstår men har för tillfället en begränsad negativ påverkan på ekonomierna förutom att oljepriserna fortfarande är höga men på något lägre nivå. /.../

Den globala råstålsproduktionen har stadigt ökat och pekar 2011 mot ca 1,5 miljarder ton, ca 10 % över nivån före finansiella krisen.

Trots den senaste tidens finansiella oro fortsätter fundamenta i järnmalmsmarknaden att vara starka. Styrkan i Kinas ekonomi trots en tillväxt på lägre nivå ger fortsatt en god grund för hög efterfrågan på järnmalm och bra priser. Detta i kombination med ett begränsat utbud gör att det fortfarande råder brist på råmaterial, inte minst järnmalm på marknaden.

LKAB är klar med årets prisförhandlingar och har tillsammans med kunderna kommit överens om nya priser för perioden 1 april 2011 till och med 31 mars 2012. Prisökningen motsvarar ca 20% på föregående års priser, som ett medeltal för samtliga järnmalmsprodukter. Marknaden är stark och det råder fortsatt hög efterfrågan på LKABs produkter, inte minst pellets, och prishöjningen är ytterst ett tecken på det.”

När det gäller industrimineralmarknaden, som påverkar Minerals Division, framgår det av bokslutskommunikén, att:
”Marknaderna för industrimineraler är fortsatt goda och tillväxten har under perioden varit positiv. Återskapandet av Japans infrastruktur kommer att stödja marknadsutvecklingen. Marknaderna för eldfasta mineraler är stabila. I Europa ser vi en begynnande positiv utveckling på våra marknader. Anläggningsprojekt/byggmarknaden återhämtar sig väl. Ett flertal ombyggnads- och nybyggnadsprojekt för sjukhus gynnar efterfrågan på främst magnetit. En vädermässigt bra vår resulterade i en tidig och mycket intensiv marknad för vägbeläggningar.

Även polymersektorn är stark och resulterar i bra försäljning av mineralerna glimmer och huntit. Stora möjligheter finns i den allt ökande marknaden för förnybar energi. Gjuterierna förväntar sig tillväxt vilket är positivt för vår försäljning av eldfasta material.”

Det framgår av bokslutskommunikén, att nettoomsätningen för Minerals Division under årets andra kvartal 2011 "/.../ sjönk med -13 procent och blev 651 (747) Mkr. Rörelseresultatet förbättrades med 37 Mkr och blev 122 (85) Mkr. Trots lägre omsättning så är resultatutvecklingen positiv, vilket beror på överlag bättre marginaler inom samtliga affärsområden." (1)

LKAB-koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under årets andra kvartal till 1 382 (920) Mkr..

”Utbetalningar för pågående arbete för nya huvudnivåer i Malmberget och Kiruna har dominerat. Kortfristiga placeringar har påverkat investeringsverksamheten (netto) med 1 802 (668) Mkr.”

LKAB redogör i bokslutskommunikén för de risker som företaget exponeras för som en internationell koncern. Förutom svängningar i världsekonomin pekar företaget framförallt ut ett par områden:
”/.../ försvagning av dollarn, fallande pelletspriser, höjda avgifter och skatter för energi och ökade kostnader för utsläppsrätter. /.../ Större risker är LKAB:s volymberoende, prissättningen på järnmalm samt transaktionsexponering i US-dollar.”

När det gäller strukturförändringarna i Malmfälten, uppger LKAB, liksom i tidigare bokslutskommunikér, att företagets expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en: ”/…/ LKAB:s expansion vid verksamhetsorterna i Malmfälten innebär en successiv utbredning av deformationszoner, som förorsakas av gruvbrytningen. Det är därför oundvikligt att samhällsstrukturen långsiktigt kommer att förändras. Tillsammans med berörda, såsom stat/ägare, kommuner, myndigheter, andra företag, fastighetsägare och övriga berörda, bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna gemensamma lösningar för strukturomvandlingen. I takt med påverkan (ekonomisk/ fysisk skada på egendom) föranledd av genomförd malmbrytning där legal eller informell förpliktelse gentemot extern part finns, avsätter LKAB medel för dessa åtaganden. Vad avser den skattemässiga hanteringen av utgifterna avvaktar LKAB skatterättsnämndens besked. Verksamheten vid LKABs anläggningar är tillståndspliktig och regleras av omfattande lagstiftning.

LKAB ser en risk i myndigheternas hantering av plan- och miljötillstånd. Tidigare ansökningar med långa handläggningstider har förskjutit beslut om tillstånd väsentligt. I värsta fall riskerar nuvarande hantering att omöjliggöra tilltänkta investeringar.

Påverkan på samhällena i Malmfälten har belastat och kommer att belasta LKAB:s resultat och likviditet med avsevärda belopp under de kommande åren. LKAB behöver därför vara finansiellt starkt och ha en god intjäningsförmåga för att klara de framtida åtaganden som strukturomvandlingen kommer att medföra.

För ytterligare information kring risker hänvisas till LKAB:s årsredovisning för 2010.”

När det gäller den framtida utvecklingen framgår det av bokslutskommunikén bland annat, att:
”LKAB:s största konkurrenter, till skillnad från LKAB, bryter sin malm i dagbrott. De har därmed avsevärt lägre produktionskostnader. För LKAB:s del är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen. En stor fördel jämfört med konkurrenterna är den högkvalitativa magnetitmalmen.

Större risker är LKAB:s volymberoende, prissättningen på järnmalm samt transaktionsexponering i US-dollar.

Efterfrågan på pellets är större än för fines under högkonjunktur. Pelletsandelen av LKAB:s leveranser är cirka 82 procent. Kostnader för sjöfrakter spelar stor roll, men LKAB har fördelar av att ha 75 procent av kunderna i Europa. LKAB har få kunder, vilket innebär att varje enskild kund har stor betydelse. En hög och jämn produktkvalitet tillsammans med ett erbjudande som innefattar värdeskapande tjänster för kundernas räkning begränsar riskerna.

Den globala prissättningen av järnmalm sker idag huvudsakligen på tre olika sätt: årspris, spotpris och indexerade kvartalspris. LKAB har föredragit årsavtal för att kunna ha långsiktighet i planeringen av verksamheten och för att bland annat undvika kvartalsvisa variationer i leveranserna.

Handel med järnmalm sker i US-dollar. LKAB:s framtida betalningsflöden (transaktionsexponering) är exponerade för risker knutna till förändringar av valutakurser, och därför terminssäkras US-dollar i enlighet med bolagets valutapolicy. Den exakta storleken på transaktionsexponeringen är svår att fastställa långt i förväg eftersom den till stor del beror på marknadspriset på järnmalm.”

Det framgår även av LKAB:s kommuniké, att: ”LKAB:s strategiplan för de närmaste åren inkluderar volymökning på drygt 35 procent till en årskapacitet på cirka 37 Mt järnmalmsprodukter år 2015. Företaget har investerat cirka 30 miljarder kronor i verksamheten under 2000-talet. Nuvarande produktionskapacitet är cirka 28 Mt järnmalmsprodukter per år. Den trånga sektorn är främst tillgången på järnmalm för tillverkning av förädlade järnmalmsprodukter som pellets, fines och specialprodukter. Merparten av järnmalmstillskottet skall komma från nya gruvor. I maj 2010 invigdes dagbrottsgruvan Gruvberget i Svappavaara. I full produktion kommer gruvan att förse pelletsverket på samma ort med två miljoner ton malm per år. De två andra planerade dagbrottsgruvorna för järnmalm i det så kallade Svappavaarafältet är Leveäniemi och Mertainen. /.../

Företagets totala prospekteringskostnad för att skapa en ny malmbas uppgår till storleksordningen 60 Mkr för helår 2011.

Tillväxtsstrategin förutsätter en kapacitet för tågtransporter på Malmbanan år 2015 på minst 40 Mt, vilket bland annat innebär behov av fler och längre mötesplatser på Malmbanan mellan Luleå och Narvik. LKAB har under andra kvartalet beställt fyra dubbla nya energieffektiva och klimatanpassade linjelok och 300 nya 100-tonsvagnar. 2015 kommer LKAB att ha 17 tågsätt med 68 vagnar vardera. /.../

De stora pågående strategiska investeringarna i egen framtida gruv- och produktionskapacitet innebär utbetalningar på cirka fem-sex miljarder kronor per år under de närmaste åren. /.../

Exponeringen på elmarknaden ökar. LKAB:s behov av el kommer att öka till följd av den planerade ökningen av produktionskapaciteten och detta trots kraftfulla satsningar på energieffektiviseringar.”

LKAB:s redovisning av det tredje kvartalet 2011 offentliggörs den 26 oktober 2011.

Ola Jordán

Fotnot: I bokslutskommunikén står det "första kvartalet", men det måste vara en felskrivning. Red. anm.

Läs mer:
Kiruna-nytt – 110708: 2.869 miljoner i vinst för LKAB